Vi skulle gå och äta på restaurang Persika, som drivs av två svensk-italienska bröder. Vi bokade bord och hittade närmaste vägen dit via Google maps. Det såg lätt ut, inte så långt. Vi förstod inte riktigt hur många trappor det var ner dit.
Fantastiskt god mat och trevligt bemötande (med svenska förklaringar av rätterna). En helkväll.
Men sen skulle vi ju upp igen för alla trapporna…
Till slut kom vi fram till vår port. Nu var det bara fem höga våningar kvar.
På våning 4½ hade Bosse hittat en bänk att sitta på inför den sista trappan.
Sen var vi hemma. Nya äventyr väntar.
Då gjorde ni er av med några av kalorierna som ni åt 🙂 Vi stod längst upp på Vesuvius förra våren och tittade ut över Neapel som såg väldigt platt ut!!! Inte trodde vi att det var så mycket trappor!!!
Äntligen! Idag har jag läst och sett alla foton med stor glädje. Tänk så roligt det är att resa, både själv och genom sina vänner. Neapel känns väldigt intressant. Men vilka trappor. Blir kul att följa er på Sicilien.
Vi har det toppendeluxbra här i ”sommarhuset” i Kenya och kan inte klaga på ett endaste dugg.
Life is good!